Jag sitter ensam hemma i sängen, men en katt i knäet, och tittar på serier på datorn. Precis som jag gjort varenda dag sedan jag flyttade ner till Alvesta. Istället för att ta tag i någonting, så gör jag så lite som möjligt. Jag äcklar mig själv.
Oftast är jag så stressad över vart jag ska ta vägen, vart jag ska söka jobb, hur jag ska göra med katterna, allt sånt, så jag får så svårt att koncentrera mig, att jag skiter i allt. Men den här gången är det helt tvärt om. Jag har fått ett jobb. En provanställning på 100% på Ernst Express i Borlänge. Jag ska alltså flytta till Borlänge. Jag var till Falun förra veckan och kollade på lägenheter, hittade en, skrev kontrakt, sa upp den lägenheten jag har, köpte en bil, håller på att sälja min bil, håller på att packa ihop hela min lägenhet! Mitt uppe i allt detta så är det meningen att jag ska hinna färdigt i skolan.
Så därför så sitter jag bara här. Allt händer så fort. Det är overkligt. Ska jag flytta? Om 3 veckor går flyttlasset. Om 1 vecka kommer dom ner med kärran, då börjar allting. Jag fattar ingenting. Jag är ju hon som allt går åt helvete för Precis hela tiden. Där ingenting kan få gå rätt... Det måste ju vara nånting som inte stämmer.
Jag måste dessutom säga hejdå till alla... Visst har jag kanske inte så många kompisar här nere, men dom jag har kommer jag sakna... Och dom jag haft kommer jag kanske sakna ännu mer...
Men jag är redo. Nytt jobb, Gammal Stad, Ny lägenhet, Och utan katter.....
// jjenka - beredd på ett nytt kapitel...
