ensam... igen...

Jag börjar trötta ut mig själv... Jag har ledsnat på mitt eget sällskap...
Ensam hemma, eller, jag och sol sitter ensamma hemma.. För att göra skivan ännu repigare så ska jag ändå säga det jag känner. Jag känner mig ENSAM! Jag bara längtar efter någon. Efter hud. Efter värme och någon som bara finns där... Det var länge sedan, och nu har jag tröttnat... Igen. Vart i helskotta finns den där personen som fattar att jag är den mest underbara och roligaste, och mest omtänksamma och generösa människa som finns???

// jjenka - snälla... Min säng är för stor för bara mig...

Det är sjukt

Hur folk kan glömma bort en. Glömma bort att man varit en del av dennes liv. Att man fanns där, stöttade, kramade, kysste bort problemen. Jag kräver inget diplom. Men är det inte underligt hur alla inblandade tydligen kan komma ihåg saker på helt olika sätt? Jag minns härliga kvällar, massor av prat, och hur du fick mig att känna. Men det du kommer ihåg är alla andra, och allt annat som hände då.... Men inte mig.


// jjenka - det är sjukt....