Ett brev

Jag fick ett brev idag. Tyvärr inget riktigt brev, ett sånt med frimärke, men det betydde mycket för mig.

Jag fick en ursäkt. Ett förlåt för att jag fick stå ut, för att jag mådde så dåligt så länge. Äntligen kom det. Det var från en person som betydde så fruktansvärt mycket för mig för flera år sedan. Som inte tog mitt parti när det verkligen gällde. Hon har också mått dåligt över det här.
På något sätt så förstår jag inte hur vi två kan ha fått sånna men från just den här händelsen... Vi gick i 9:an, jag blev utfryst. Igentligen var det väll inget mer med det. Men sånt sitter kvar... Jag kände mig genomskinlig då, trampad på. Förådd av mina bästa vänner.

Jag var ingen ängel jag heller, men jag förstod aldrig vad det handlade om.

Självförtroende. Det är ett ord som de flesta tjatar om. "Man måste ha självförtoende, annars kan man lika gärna vara osynlig." Var är ett självförtroende frågar jag då. Jag mår dåligt.. det har jag gjort länge. Jag är inte nöjd med mig själv, när jag är ensam så undrar jag hela tiden ifall jag har någon som bryr sig. Jag undrar om jag är en bra människa, om jag är oskälvisk, om jag ställer upp för mina vänner.

Man börjar fundera om man är snäll, eller om man bara är korkad och inte inser att man blir utnyttjad.

Just idag, igår och dom senaste veckorna har allt varit bra! Jag var på dreamhack. Där vet man iuförsig att man inte kommer att träffa varran på ett tag, och det gör inte så jätte mycke, men man tycker allafall om varran. Men är det riktigt vänskap? man träffas bara två veckor om året, man vet inte så jätte mycket om varrandra, och man kallar varandra vid nick... Men , jag vet att jag tycker om mina vänner där, och att om det är något så ställer dom upp.

Veckan därpå så hade jag en kompis här. En kompis som jag faktsitk träffat på dreamhack (så vissa träffar man ju oftare än två gånger om året). Han var här, och vi hade jätte kul! Man känner sig omtyckt när något är hemma hos en för min skull, känns bra att han var där för att hällsa på bara mig :)

Igår satt jag och lotta på min balkong och kedjerökte och fettade oss.
Jag har vänner det har jag.. men ibland tänker man inte så. Man försöker vända allting emot sig själv. Hjärnan spelar en märkliga spratt ibland...

Pia. Vännen som skickade brevet. Jag försöker förklara, men jag känner att jag tappar tråden hela tiden... Jag är faktiskt ganska lycklig. om man tar bort allt det dåliga, så finns det faktiskt bra saker. Det finns riktiga vänner som ställer upp för mig.
Även om det som har hänt i mitt liv fortfarande kväver mig, så är jag påväg upp. Jag kan skratta och vara glad! Jag blir bjuden på alla fester, jag blir tillfrågad om jag vill fika med folk (och nu inte längre som reserven) och jag kan ta hand om mig själv.

Jag jobbar på det... Jag ska sluta bli hjälpt snart. Jag tror att jag har fått ur mig det som jag kan få ur mig. Jag hoppas det iallafall... resten måste jag ta hand om själv. Men inte nu, det klarar jag inte. När jag väl blir stark, då. Då ska jag reda ut spindelväven som jag har i huvudet, och då kan jag ta tillbaka dig in i mitt liv.


(Jag vet inte varför jag skriver det här i en offentlig blogg... Men av någon anledning så känns det redan liite bättre...)

/Jenka- Ett steg i rätt riktning.

Dreamhack summer 06

Ja! nu är jag hemma igen.

Kom hem igår natt, från sommarens bästa vecka. Äntligen var det dreamhack, och jag har träffat mina babes! fast inte evert, och det är irriterande, men annars så...

Så, i år jobbade jag i entrén, riktigt kul faktiskt! från början var jag lite skeptisk... kände ingen, och anledningen till att jag var där alls, var ju för att jag har lessnat på media... men det var riktigt roligt faktistk!

Jag hade minipraktik i jolten med stoffe^ , hade riktigt skojj! shakade loss :D

Jag och saz dansade på senen och fick lite publik. jag träffade killen som snackade med mig i radion förra året.

Allt var prima!!

-----------------------------

Nu är det nån vecka senare, och jag känner att jag kan skriva några extra rader om Dreamhack, och inte bara sånna "Allt var så jävla bra å jag hade det helt underbart".

Jag kom ner till dreamhack på onsdagen. Onsdagen den 14/6 för att vara exakt. När vi kom ner så blev vi bemötta av Mandis och Saz direkt, dom satt ute på kajjen och rökte, suprise? nä =)
Dagarna gick. Det man gjorde var att sola, kedjeröka, dusha, basta, sova, och pussa på alla. Jag, Saz och et stort gäng tog på oss att fixa banden. Alla måste ju hjälpa till att jobba på nått sätt, och att fixa banden på sommaren är aldrig fel. Sitta i en ring och pilla med dom, samtidigt som man solar, snackar skit och röker. Det kan inte bli bättre!

På Lördag morron klockan 08.00 var det dax för insläpp. Vi hade byggt i ordning entrén dagen innan, och nu skulle vi börja släppa in. Vi som jobbade i entrén var där allihop. Det började ganska segt, men avslutades riktigt roligt. vi körde race mellan alla kassor, vi hade träningsverk i händerna och var småhesa av all övertalning. När insläppet var färdigt gick jag på mitt pass. Ja, precis. Jag hade inte pass när insläppet var, men jag var med endå, för så är det när man är i entrén. Så... Jag gick till mitt pass, som började klockan 16.00. Jobbade fram till 24.00. Det var en riktigt lång första dag måste jag säga.

Robin. Det är en riktigt konstig typ. Han Går omkring i sina rosa kläder och småler.
Jag tycker iallafall att han är riktigt söt. Iallafall, för att komma till poängen, så träffades vi i vintras, när jag sände radio. Han satt och höll mig sällskap i studion, och jag spelade hans låtar. Nu i sommras så sände jag ju ingen radio, så det blev inga låtar... Men. Jag träffade honom iallafall, och fortsatte att prata iallafall.

I Entrén så firade vi jul. Vi hade pepparkakor och julmusik. Till vintern funderar vi på om vi ska fira midsommar eller skolavslutning kanske. Varför vara som alla andra? Lärde iallafall känna några av dom i entrén och vi hade det riktigt kul ihop.

Sista natten hade jag praktik. Iochmed att vi hade rivit entrén då (det är ju endå ingen som checkar in när det är 5 timmar kvar på hela lanet) så hjälpte vi som var vakna till med andra saker istället. Jag hamnade i Jolten, nej förlåt! Försäljningen, med Stoffe^. Där var det party kan jag ju tala om! Vi hade skitkul! Efter vårt träningspass blev det direkt till dushen för min del, för då var man rysligt svettig.

Hemresan ävde rum klockan 19.00. Vi var fem stycken i bilen. En skulle av i Köping, en skulle av i Ödeshög (eller nått), en skulle av i Borlänge och Jag och en till skulle till Falun. Resan är på 40 mil ungefär. Gissa hur många timmar det tog. Jag kan ju säga som så här. Alla fem röker.

Jag kom hem klockan 03.30 iallafall. då efter att ha stannat på statoil en stund här i falun, men endå.

Nu ska jag gå ut i den fina sommarvärmen.

/Jenka- offrar du ett finger?

Irland på ett uppslag

Hejsan! Det var ett tag sen... Jag tänkte dela med mig lite av min Dublin resa som jag gjorde för två tre veckor sedan!

Torsdagen den 18/5 vaknade jag rysligt tidigt, tio i 4 för att vara exakt. Enbart några minuter efter det satt jag och min kusse Josefin samt hennes kompis Sten (som jag senare märkte var en rysligt konstig och stor nolla (?)) i bilen påväg till Arlanda. Klockan 12.15 Irlänsk tid stog vi vid bussarna på Dublins flygplats och hoppade strax där på in i en dubeldäckare som skulle ta oss in till Dublin.

Vi anlände kort där efter till Ashfeeld hostel, ett fint litet vandrarhem/hotell mitt i Huvudstaden, precis intill Tempel Bar (Den krogtätaste delen i hela Dublin), och inte så längt ifrån varken huvudgatan eller Croke Park stadium. Torsdagen gick åt till mötet med Dolores (rekryteraren) samt att kolla runt lite i Dublins mitt. För att träffa Dolores tog jag och Jossefin en buss mot Locan. Vi hoppade av vid The Foxhunter Pub, en fin liten pub i äkta irländsk anda (en precis sådan pub som man föreställer sig att dom har där, en sån som är med i filmerna). Puben ligger utanför Dublin, och jag lovar, man behöver verkligen inte åka långt för att komma dit dom pratar Irländska istället för med en irländsk/Engelsk accent. Mötet gick ganska fort, Dolores var väldigt trevlig, jag tror att hon tycker om mig, och min engelska kunde varken jag, Josse eller hon klaga på (vilket var det jag vet mest nervös över). Så här långt in i resan kunde jag inte klaga över något alls.

En läskig grej med Irland är att alla bilar kör på fel sida. Jag påpekade det här för Dolores, när vi satt i hennes bil påväg till bussen igen (Det spöregnade och vi dumma svenskar hade ju inga regnkläder) eftersom att jag då satt på förarplatsen, fast passagerar platsen i det här fallet. Väldigt förvirrande, och riktigt läskigt!

På torsdag kväll, när jag och Josefin kommit tillbaka in till Dublin, och Sten anslutit sig igen, så kollade vi igenom Dublin centrum. Vi gick bortanför Trinity Collage, där de riktiga affärerna ligger. Där finns mindre turist shoppar än runt "den stora nålen" på Dublins största gata, där Postkontoret och Ambasaden mm ligger.
Vid Trinity Collage ligger ett stort varuhus, samt flera cafeér, pubbar samt klädaffärer (Både för överklassen och ungdommar). I en affär ( som vi hittade när vi försökte undvika att regna bort) hittade den flottaste kolektionen jag någonsin sett! Massor av diamanter, enbart Dior och fina mäkes väskor och äckligt dyra kläder och skor. Dessutom såg affären ut att igentligen vara nån sorts rikemans lägenhet eller nått. Jag kände inte riktigt att jag passade in där faktiskt :P. Dessutom fanns det affärsvakter.

Nu tänkte jag inte dra exakt alla sekunder i hela resan, utan kan dra resten i stora drag. Medans Sten och Jossefin låg och läste i en varsin soffa nere på hotellet så började jag prata med några killar från USA. När Sten gick och kollade på sina botaniska trädgårdar och kyrkor och parker och Jossefin kollade på kyrkor och slott, så satt jag och pratade med några killar från USA. Efter att Sten och Jossefin hade gått och lagt sig 22.00 Torsdag kväll, så satt jag och pratade med några killar från USA.
Om man ska förklara allt ihop så kan man väll säga så här; Jag hade aldrig träffat Sten tidigare. Han är Josefins kompis, och om jag ska vara ärlig, så har jag absolut ingen aning om varför han följde med överhuvudtaget. Jag tycker inte om honom, inte på något sätt faktiskt. Han var väldigt sliskig, han var ful, han lät fruktansvärt nedlåtande så fort han sa något. Dessutom var han äckligt lillgammal.

Josefin, som då är min kusin, henne tycker jag ju självklart om, men jag har nu kommit fram till att vi har vuxit ifrån varandra. Jag tycker inte att det är särskilt kul att kolla på kyrkor när jag är utomlands, utan kollar hellre in pubarna, cafeérna, kollar kläder, sitter och pratar nån stans, lär känna folk samt går ut och har kul. Detta var precis det jag gjorde.

Jag och killarna från USA samt en från Canada, plus en tjej och en kille till från nån annan stans i USA gick ut på krogen på Söndagen. Ett fyravånings disco typ. Det var riktigt roligt faktiskt! Det roligaste var ju helt klart att jag kunde göra mig förstådd trotts att jag blev fullare och fullare hela tiden =) Fast, det kanske bara var jag som inbillade mig själv att dom förstod vad jag sa.

Lördag kväll:

Jag och Josefin lämnade sten på hotellet (Tack!) och begav oss ut till Croke Park Stadium. Efter att ha letat oss fram från bussen till flodingången gick vi upp mot våra platser. Vid den här tidpunkten var det en regäl kö utanför ingången till ståplatserna, men där vi gick inte far det ganska tomt. Våra platser var på den översta läktaren, absolut längst bak. Där bak var det dessutom riktigt brant! Men vad gjorde det? Inte ett smack. Vi var ute i ganska god tid måste jag medge, men detta var endast för att slippa gå dit, eftersom att vi antog att ju senare vi åkte, desto fler personer var det på bussen. Vi gjorde nog ganska rätt i det, eftersom att det var ungefär 80 000 personer på stadion den kvällen.
Konserten var helt underbar! Dom öppnade med Bad name (min absoluta favorit) och sedan övste dom på med alla underbara låtar! Tyvärr fick vi inte föra Bed of Roses, men annars tror jag att dom fick med alla ( Inga sololåtar dock, men det hade man kanske inte förväntat sig heller).


Det var nog allt som jag hade att dela med mig av... Nu ska jag ta och vila upp mig inför sista skolveckan.

// Jenka- en Blond, Blåögd, Svensk tjejj